sagodagen.

Det var en gång en underbart härlig, solglittrande kanelbullens dag (samt min lediga fredag) här i Sagostaden. Då kom min käre morbror hit på besök och förgyllde dagen ännu mer ♡ Vi fick en riktig sagodag tillsammans beståendes av både konstutställning, kanelbullar, varm choklad, biblioteksbesök, loppisrunda och magisk havsutsikt. I det här molninlägget får ni också följa med på alla dessa härligheter ♡
 
Vi började dagen med att promenera under sagolikt klarblå himmel och gyllene trädkronor ända tills vi kom fram till konstutställningen. Den bestod av tavlor målade av en konstnär som ställde ut ett av sina verk även under Liljevalchs vårsalong i våras. Jag fastnade för hennes bildvärld redan då, så det var roligt att få ta del av den även nu under hösten och dessutom ihop med Lasse igen ♡
 
Även jag själv hade varit kreativ och tecknat ett porträtt i blyerts som jag gav Lasse i  något försenad 60-årspresent. Ända sedan jag var liten har han peppat mig till att fortsätta med mitt konstnärliga skapande så det var en självklarhet att han skulle få en present på just det estetiska temat. Jag var så oerhört lycklig över att äntligen kunna ge porträttet till honom och blev ännu lyckligare när jag såg hur glad han själv blev över det ♡
 
Efter utställningen gick vi till ett jättemysigt café som de nyligen hade byggt ut så att det nu fanns plats för stora, gammaldagsa sammetsfåtöljer utmed väggarna och pampiga kristallkronor i taket. Vi beställde givetvis varsina kanelbullar toppade med choklad dagen till ära och jag fortsatte vara (som till synes) extra lycklig i mitt fina morbror-sällskap ♡
 
När jag och Lasse kände oss mätta på bullar och konst gick vi raskt över gatan till Sagostadens bibliotek där min kära mamma (och Lasses tvillingsyster) numera jobbar. Här ovan ser ni blyertsporträttet som jag gav även henne i 60-årspresent, tecknat med samma kärlek och skaparglädje som Lasses ♡
 
Efter bokprat och en och annan utlåning av böcker unnade vi oss även en tur bland Sagostadens många loppisar. Bland annat hittade Lasse den här gulliga bubbla-bilen till mig som är identisk med den bil som min kära morfar och mormor åkte i när de också kom på besök hit till Sagostaden för många, många år sedan. Långt innan jag själv ens var född ännu. Det finns ett foto av mormor och bilen ifrån den dagen som jag också så gärna skulle vilja teckna av och ställa ihop med min egen lilla bil framöver ♡
 
Sagodagen avslutades med att mamma tog sin egen bil och hämtade upp mig och Lasse så att vi alla tre kunde åka runt havet och njuta av vågorna ihop ♡ Jag älskar dessa två humoristiska, fullkomligt underbara tvillingar så mycket att mitt hjärta känns miljoner gånger större bara vid tanken. Att få ha dem i mitt liv är den största födelsedagspresenten som jag själv någonsin fått och gör att jag för alltid kommer leva lycklig i alla mina dagar - precis som i sagorna ♡
 
 
#1 / / Lasse:

Vilket fantastiskt härligt minne,
till vår sagolika dag,
kära Linnea!



Dagen var kommen, solen den sken,
pendeln i tid, kanelbulls-succén
given på förhand, guidad med lätt
hand av Linnea, hennes palett:
mångbottnad Konst, som nu förs i land,
himlen och hjärtat sakta i brand,
där vi nu står vid sagornas strand.

Sagan som lästes, dagen till ära,
kommer för evigt stå mig så nära,
liksom Linnea, tack för du finns -
dagen och Dej är något man minns!
Allt är en gåva, allt är mig givet,
tacksam och glad, och minnen för livet,
nu i en Molnblogg - där står allt skrivet.

Följdriktigt, på ett bibliotek,
läste sig sagan, högtidlig lek,
så som i barndom, nu är jag stor.
Tvillingen, mormor, även en mor,
visade vägen, visade mod
genom var saga, onda som god,
tysta vi följde, sagan förstod.

Högt över havet tänds nu en stjärna,
lysande (super-) Nova, vi gärna
följer, Linnea följer i spåren;
Konsten kan segra kommande våren,
Liljevalchs hägrar, vårens salong
kan av Linnea, himmelska sång,
blandas med moln, bland vårblommors fång!

Samtal om livet och konst, sen loppis,
gör våra fynd, som är ganska poppis,
mätta av fin kanelbullschoklad
vänder vi sagans bilderboksblad;
mottog mig själv i själsligt porträtt,
kinden den väts, en glädjetårs-skvätt,
dagen var sagolik och komplett!

Till en Linnea ges allt beröm.
Var det en saga? Var det en dröm?
Svaret är: både och! Det är sant -
fast det var verkligt, ganska markant,
fanns där en guldkant över ett hav.
Tack för den dagen, för vad Du gav,
tack för den dagen, att Du blev av!


Svar: ♡-ligt tack själv för magisk sagodag och sagolik dikt, kära Lasse, vilken härlig dag vi fick! ☆
molnrum