ljus.

Jag börjar äntligen se ljuset i tunneln. Lika starkt som månen om försommarnatten lyser det mot mig med sitt hoppfulla sken genom körsbärsblommornas kronblad. Nästa vecka på torsdag har jag min sista uppsatsventilering någonsin, vilket känns enormt skönt. Efter den kommer jag nämligen att vara fri ifrån högskolestudierna för evigt, efter fyra års slit och möda. Sju hemtentor och tre grupparbeten har jag avklarat bara under det här senaste året då jag har läst arkivvetenskap. Inte konstigt att jag tittar upp mot trädens alla blommor med ett leende på mina läppar ♡
 
#1 / / Lasse:

Superfin bild
och härlig text,
kära Linnea!


Efter många år av slit och möda
är ni studietiden snart förbi.
Resan börjar sakta, du blir fri
till att bli till den som Du ska bli,
knopparna slår ut så spröda,
skaparkrafter börjar sakta glöda.

Klar är snart din uppsatsventilering,
långt i fjärran hörs snart skolgårdsbrus.
Månen stiger sakta, ger sitt ljus
genom körsbärsblommors stilla sus.
Under trädet står du i fundering -
snart så görs din sista skolsummering!



Svar: Tack för jättefin dikt och ventileringspepp, kära Lasse! ❀ Hoppas att du har det minst lika härligt under körsbärsblommorna!
molnrum