☆
Det är alltid lite sorgligt att plocka ner julpyntet. Att lägga stjärnorna i kartonger och tomten i sitt prasslande skyddspapper. Till och med min ovala rosenkvartskristall tyckte nog att det var extra jobbigt i år. Den har fortfarande inte slutat reflektera ljuset ifrån min skinande julstjärna, trots att jag tog ner stjärnan från fönstret för två dagar sedan. Jag hoppas att den lyser ända till nästa jul igen för att göra saknaden lättare ♡
Jättefin bild
och lika fin text,
kära Linnea!
Julen saknas i dess varma sken,
men som stjärnan vilar i en sten
stannar julen kvar i varje hjärta
vilket gör att det som först var smärta,
när allt julpynt läggs i en kartong,
blir ett minne som en fridfull sång.
Snart så har vi Kyndelsmässodag
då får vi ta nya friska tag;
som ett litet barn som hålls i famnen
vilar julens frid i minneshamnen
tills den kommer in i våra hus -
uppenbarelsen av vårens ljus.