minne.
Nu är jordgubbstårtan uppäten och nyponrosorna har blommat över, fast minnena av årets midsommar lever för alltid kvar inom mig. Det blev en fin helg med min kära familj och mycket vila, precis vad jag behövde efter två intensiva veckor på mitt sommarjobb. Idag ringde väckarklockan återigen klockan fem på morgonen och ytterligare en arbetsvecka tog sin början. Sju jobbveckor återstår efter denna, sedan väntar nya äventyr som jag för närvarande inte har någon aning om. Det känns både hisnande och spännande. Bara framtiden vet än så länge ♡
Härliga bilder
och ett kärt minne
även för mej!
När nyponen blommar i rosa nyans,
när svalorna flyger i pilsnabb briljans,
när flickorna binder sin blommande krans,
när solen och nymånen håller seans
och skyarna färgas i skiraste glans,
när vågor och stränderna har sin romans
och kluckar förföriskt, som sorger ej fanns,
när kampen mot mörkret, av ljuset, helt vanns,
problemen de hålles på säker distans,
när badbryggan ges dykaupp-renässans,
när svanungar simmar med fejk-nonchalans
och rävungar tumlar i gryt någonstans,
potatis och gräslök de drar nu sin lans
och välsmakad, godaste matlagning hanns,
när jordgubbar mognar i söt elegans,
när fiskmåsar skriker i ren dissonans,
när ängen slår ut i sin blomleverans,
när lekande väderlek ges en ny chans
och alla blir barnlika lite till mans,
när himmel och hav bildar solallians,
när värmen i hjärtat det ger resonans,
när hjärtat av detta nu får stimulans
Linnea hon finner sin inre balans,
när Människan lever som så, som i trance,
då träder naturen sin midsommardans.