båt.

Jag känner mig lite som en segelbåt just nu, guppandes bland stormiga vågor. Vet inte riktigt vart jag är på väg. Låter vinden styra mig istället för mitt eget roder, eftersom det känns som om jag redan drunknar i beslut. Så mycket att känna. Så mycket att bestämma. Helst av allt skulle jag bara vilja guppa fritt, bli konstnär, healer och författare på heltid. Förhoppningsvis kommer den dagen en vacker dag. Tills dess fortsätter jag vidare ut över det öppna havet, ovetandes om framtiden. Förväntansfull med vind i mina segel ♡
 
#1 / / Lasse:

Så vacker bild och text -
havshoppsdjup,
kära Du!


Ena dagen glittrar havet blått,
andra dagar stormar det i grått;
man tar sikte på ett mål långt bort -
vägen dit är aldrig särskilt kort.

Havet bär dig fram på vågors skum,
för en rast finns alltid tid och rum;
ta dig tid att guppa fram till havs -
allt som stressas fram blir bara hafs.

Vinden för dig fram, ibland på kryss,
en examen tog du alldes nyss;
tag dig tid att njut och var nu stolt -
hunnit långt sen du gick runt i kolt.

Släpp nu taget, i din egen takt,
allting ligger ej i egen makt;
målet det finns kvar, står fast -
även om det inte nås med hast.

Se för mycket framtid gör dig blind,
fyll ditt segel med förtröstans vind;
låt så livet ta dig i sin famn -
tidens hav dig bär till konstnärshamn.



Svar: Tack så hjärtligt, vilken härlig och fantastiskt vacker dikt, kära Lasse!
molnrum