punkt.

Den här veckan har jag haft semester eftersom jag inte fick någon sådan under sommaren i och med mitt sommarjobb. Jag har verkligen njutit av dagarna som varit. Gått upp ur sängen precis när jag velat, ätit långa och goda frukostar, sett smycken på galleri ihop med min käre morbror och inte tänkt en tanke på något jobbigt. Inte ens tittat på nyheterna har jag gjort. Veckan har därför känts som ett mjukt, snällt moln som långsamt fick sätta punkt för sommaren. Resten av livet är ett tomt pappersark som jag nu vill fylla med virvlande penseldrag och fler glada ord ♡
 
#1 / / Lasse:

Vilken härlig och fin
frihetsbild och text,
kära Linnea!


Så som fågeln svävar över sommarängen
fjärilslätt du vidrört blomsterpraktens mark,
strövat planlöst i skulptur- och smyckets park;
håller drömmen vaken, ligger kvar i sängen.

Långt i höstens mörker minns du sommarns strålar
som ger hjärtat mjuk och fridfull lyckospark,
bladen faller, men på nya, vita ark
strålar akvarellens färgprakt som du målar.

Låt så färgen flöda, själva livspoängen,
för en fas i livet sätter du nu punkt,
nya kommer, mitt i livet som är ungt,
nya färger som slår an på hjärtesträngen.

Sommarn sinar, kvar är välförtjänta stålar!
Genom sommarns strålar, som har gjort dej stark,
möter du det nya som en ung Jeanne d´Arc;
för din nya fas så hurrar jag och skålar!




Svar: ♡-ligt tack för din fina dikt, kära Lasse! Så hoppingivande och härligt att få börja min nya livsfas med att läsa den.
molnrum