glitter.

Det glittrar inom mig, lika mycket som stjärnan i fönstret gör. Dels för att det är nyårsafton. Men allra mest för att jag nyligen gick på ännu en jobbintervju på ett bibliotek som är helt underbart. Konstbiblioteket får det heta framöver i denna molnrumsblogg. I januari får jag reda på om jag fick jobbet, vilket jag innerligen hoppas. Jag skulle i så fall jobba ungefär två dagar i veckan som timvikarie, fast man vet aldrig... En dag kanske jag kan få jobb som konstbibliotekarie på heltid, omgiven av vackra teckningar och design. Min dröm är ju att själv bli konstnär någon gång, utöver författare och bibliotekarie. Kanske andlig healer också. Men en sak i taget. Först ska jag njuta av fyrverkerierna och glittra ikapp med dem ♡
 
#1 / / Lasse:

Strålande bild och text,
kära Linnea!
Jag håller alla tummar!


En nymåne lyser och strålar på nyårets natt
ikapp med små stjärnor som glittrar och fnittrar så glatt,
de samsas med fyrverkerier som leker ta fatt,
så månen får hicka och känner sig aningen matt.

Men inom dig glittrar du själv som en stjärna så stor,
en stjärna, som föds här på jorden och växer och gror,
där kostliga konstnärstalanger ju inombords bor;
som morgonens stjärna du stiger - det vet jag och tror.

Din uppsats blir klar - den blir bra! - men ställ bort den och glöm;
sen färdas du fram som en svan på vår Stockholmska Ström -
och stjärnan den speglas i vattnet och dig - som i dröm -
och livet självt häpnar och ger dig det största beröm.

Du glittrar så månen då bländas - och blir lite blek.
Bland andliga konstsjälar andas du fritt, som i lek;
du blandar och ger ur ditt bräddfulla konstkartotek -
för Du är ju själv ett så strålande Konstbibliotek!

Svar: Ett glittrigt och hjärtligt tack, kära Lasse! Vilken jättefin och härlig dikt att börja det nya året med ☆ Kram!
molnrum