Tiden bara rusar fram. Ena studen är klockan tio. Andra är den tolv. Fem. Åtta. Och tio igen. Fast å andra sidan...
Varför stressa? Jag följer blåklockornas klang ♡
#1 /
/
Lasse:
Så fint och poetiskt, kära Linnea, det låter underbart!
Buketter ur sommarens äng ska du plocka i takt med din hjärtrytm och klockornas skratt, så doftande, ljuva och tidlösa att all stressade tidsscheman tyckes barocka.
Så lev nu i nuet och tidsandan chocka, stäng av din mobil och din dator och chatt, följ blomman, så följsam med solen så glatt att självaste soluret används som klocka.
Det bästa ur sommarens skrud du nu locka ur blommande ängen, som tidsrytmen satt, med självplock, med självknuten blåklockskravatt så finklädd, men kliv ej i kohagens mocka
men barfota njut nu, dra av dej din socka. Tar av mej min stressade min och min hatt, för nu har du funnit din rytm och din skatt - till det kan jag bara nu buga och bocka!
Svar:Tack, kära Lasse! Och tack så hjärtligt för din så väldigt fina och vackra sommardikt. "Tick tack" hälsar även blåklockorna! ❀
Så fint och poetiskt,
kära Linnea,
det låter underbart!
Buketter ur sommarens äng ska du plocka
i takt med din hjärtrytm och klockornas skratt,
så doftande, ljuva och tidlösa att
all stressade tidsscheman tyckes barocka.
Så lev nu i nuet och tidsandan chocka,
stäng av din mobil och din dator och chatt,
följ blomman, så följsam med solen så glatt
att självaste soluret används som klocka.
Det bästa ur sommarens skrud du nu locka
ur blommande ängen, som tidsrytmen satt,
med självplock, med självknuten blåklockskravatt
så finklädd, men kliv ej i kohagens mocka
men barfota njut nu, dra av dej din socka.
Tar av mej min stressade min och min hatt,
för nu har du funnit din rytm och din skatt -
till det kan jag bara nu buga och bocka!