hav.

För inte så länge sedan hittade jag och mamma den största blåsippsängen som vi någonsin sett. Det såg ut som om hela havet hade flyttat upp på land. Hundratals blåsippor stod där i skogen tillsammans, lysandes med sina underbart vackra, blå kronblad. Jag minns att jag tappade andan av häpnad. Oftast brukar de små blåsipporna nämligen inte alls vara så många på en och samma plats, vilket gjorde det hela extra magiskt. Bara tanken på dem gör att jag får nya krafter till att skriva ytterligare en rad på min B-uppsats i arkivvetenskap (den som snart är helt klar) ♡
 
 
#1 / / Lasse:

Vilka Magiska bilder
och fortsatt uppsats-LyckaTill,
kära Linnea!

Ett hav utav vårsolens glitter,
naturen den spirar, den spritter;
hör glädjen i vårfåglars kvitter.

För långt uppå land finns ett hav
av visdom, men utan nått krav;
presenten som vårsolen gav.

Ett böljande hav som ger styrka
av djupblåa vågor att dyrka;
naturen som utomhuskyrka.

För vågor av värme och frid
ger blomman, så lågmäld och blid,
som blommar i blåsippans tid.



Svar: Tack så ♡-ligt för uppsatslyckönskning och jättevacker vårdikt, kära Lasse! Det känns väldigt bra att snart vara klar med uppsatsen. Snart kommer även ett blogginlägg om vår härliga Liljevalchs-dag ❀
molnrum

#2 / / Fröken Träd:

Den kommer du att klara galant! <3

Svar:
molnrum