tomte.
I år kändes det som att det verkligen var på tiden att molnrummet fick sin alldeles egna, lilla hustome. Ljusgrå, såklart, med vitt skägg lika yvigt som molnet på min stora molning som alltid svävar omkring på väggen. Under den här december kände jag att julkänslan infann sig extra starkt, kanske för att snön låg kvar på marken ovanligt länge nu under månaden. Oavsett anledning så är jag hur som helst innerligt glad över att molnrumstomten har flyttat in här hos mig. God jul, kära bloggläsare, önskar både han och jag ♡
Vilken bild, och din fantastiska molning!
och härlig jultext, kära Linnea!
God fortsättning, här kommer en
fortsättning på Tomten i tallen
och stjärnan vid kyrkan,
om juldagens morgonstjärna:
För stjärnan, på juldagens morgon, som stiger,
en tomte-nissflicka i tallen då niger,
de snattrande smällkaramellerna tiger.
När himmelen flammar i purpurlätt skrud
och änglarna framför sitt glädjande bud:
idag är en Frälsare given av Gud.
För morgonens stjärna som färdats om natten
den värnar och visar oss alla till skatten.
Och snöflingor dansar och yr över vatten.
I tallen en havsörn har vakat och drömt
och små marsipangrisar vaggats så ömt
av vinden som stjärnan i hjärtat har gömt.
Och tomten som kände sig ensam nu skrockar,
med julgåvor hårda som mjuka han lockar
och halmbocken backar och tackar och bockar.
I tallen dock tomtemor ställer och styr
och väcker en yrvaket blinkande fyr,
när juldagens morgon i havsbandet gryr.
Och lutfisken surfar på havsvågens dyning
och pepparkaksgubben med köttbullens bryning
sig jämför, i juldagens vackraste gryning.
Och skärgården drömmer och bäddas i snö
och mitt i en natt, i ett hav finns en ö
av ljus av en stjärna som aldrig kan dö.
Och molnrummets hustomte står där och myser
och värmer var själ som i nattmörkret fryser
och över var morgon en julstjärna lyser.